May 26 2009
Mediabilden av LCHF
Ni kan ju själva se skillnaden i antalet besökare sedan länkningen från Kostdoktorn! Och jag kan se att det kommer folk från helt andra ställen också, folk har lagt ut länken till min introduktion till LCHF i bloggar och forum. Kul men också lite läskigt.
Jag vet förstås att alla inte är positiva till kosten, tvärtom är kritiken fortfarande hård. Inte bara ifrågasättande, vilket bara är hälsosamt, utan ganska föraktfull i tonen. Om man inte äter sitt dagliga bröd så tillhör man en religiös sekt. LCHF-are beskrivs som oinsatta bakåtsträvare, som om vi var ett särskilt folkslag som växt upp fullständigt isolerade från civilisationen. Ett svenskt grottfolk som skriker och slår med klubbor och träpåkar när folk försöker påtala faran med kolesterolet för oss.
Tror folk på allvar att vi var sjuka den dag man gick igenom tallriksmodellen i skolan? Har inte vi levt efter exakt samma principer som resten av svenska folket och vet precis vilken mat som innehåller flest kalorier?
I alla tidningar skrivs det mycket åsikter om LCHF, väldigt lite fakta finns med. Vilket är lustigt eftersom den största kritiken mot LCHF är bristen på vetenskapliga bevis. Men jag måste säga att jag aldrig tidigare varit i ett sammanhang där vetenskapliga undersökningar diskuteras så mycket som nu! På Kolhydrater i Fokus finns läkare och naturvetare och alla tänkbara akademiker som verkligen tänker kritiskt och söker information om allt som har med kosten att göra. Det länkas och debatteras flitigt, även de undersökningar som är obekväma och inte alls stöder den här typen av kosthållning.
Jag är ju helt grön på området men jag har aldrig läst så mycket om maten vi äter som nu. Jag har blivit mer kritisk och har bättre koll på innehållsdeklarationerna än tidigare, jag köper mer ekologiskt, jag läser på om insulin och statiner och lär mej mer och mer om hur kroppen fungerar. Så får jag det slängt i ansiktet att jag tillhör en aggressiv sekt som vägrar lyssna på sans och vett. Att jag är extrem när alla vet att lagom är bäst. Att jag inte har nåt sunt förnuft.
Hur blev jag allmänt villebråd? Varför får man ha den här inställningen till mej för att jag inte äter potatis? Fettätare är den nya tidens zigenare och det är fritt fram att påstå vad som helst om oss. Den här hånfulla tonen är fullt ut acceptabel och blir man stött så är det ju för att man blir oresonlig av att äta kött. Om vi protesterar visar vi vår blodtörstighet. Blir vi det minsta entusiastiska så är det pga religiös fanatism. (Moment 22, någon?) Det måste ju vara osunt att vara så lyrisk över sin hälsa och vikt. En sådan glädje måste ju ha gjort en blind för de allvarliga konsekvenser en sån här kost ofelbart måste ha.
Utan kolhydrater kan hjärnan inte fungera, säger kritikerna. Ett hårt slag för alla som ätit enligt LCHF i månader och år. Som arbetar som läkare och kemister, som forskar och författar böcker. Synd för inuiter, samer, massajer, gaeler och de nordamerikanska indianer som utan makaroner som näring för hjärnan försmäktat i årtusenden.
Folk vet inte särskilt mycket om vad LCHF är. Man tror det är en modefluga, ett sätt att snabbt gå ner i vikt och det vet ju alla att inget får vara enkelt, det måste alltså komma surt efter. Fettet man förlorat på kroppen måste på något magiskt sätt ha förflyttat sig till insidan av hjärtat och alla som äter såhär kommer drabbas av ond, bråd död.
Alltså kan man fråga vilken dietist som helst vad de tycker om LCHF och de kommer ofelbart svara “jag vet inte vad det är, men jag tycker det låter farligt”. Inget man ska experimentera med, för det stod inte med i läroboken.
Jag minns ett föredrag med Janne Josefsson för många år sedan. Jag kan minnas detaljerna fel, men i huvuddrag berättade han denna historia från början av sin karriär. Ett hem för utvecklingsstörda skulle byggas nånstans utanför Göteborg men det hade stoppats av en lokal namninsamling. Janne åkte dit för att ta reda på varför och kvinnan som startat insamlingen berättade att de inte tyckte det var lämpligt att skolbarnen skulle behöva passera hemmet. Det hela var mycket luddigt och underligt och efter flera intervjuer i området föreslog då Janne ett möte mellan kvinnan och ordföranden för utvecklingsstördas riksförbund så hon kunde få prata om sina farhågor. Kvinnan blev helt perplex och svarade tillslut:
- Jag visste inte att utvecklingsstörda kunde prata.
Varför blir jag påmind om den här historien nu? Kanske för att det handlar om rädslan för det okända. Man slår det ifrån sig innan man tagit reda på vad det handlar om. Det stör mej som fan att journalister inte är nyfikna och bryr sig om att ta rapportera fakta utan satsar på att elda på fördomarna.
Men det tycker jag förstås för att jag anser mej vara lika missförstådd som Kristi brud. Sektmedlem som jag ju är.
Den käcka Kerstin Eikeland har skrivit Blir man aggressiv utan bullar? om hur skrämmande ilsk man blir. Det ska bli intressant att se om GP:s artikelserie Fett Rätt kommer göra LCHF rättvisa eller om man ska köra på i upptrampade spår.*
Läs också Tror Livsmedelsverket vi är svagbegåvade? av Sven Erik Nordin.
Uppdatering: *Nu har Annika Dahlqvist chattat med GPs läsare och man kan läsa på om LCHF i Fettfrågan som vållar debatt.
Hela 19 meningsutbyten
Jag vet inte vad jag levt i för skyddad värld, men jag har aldrig fått kritik av något ondare slag för min kost. Det uppstår diskussioner emellanåt och visst kan de inbitna kolhydratfansen bli sura när de inser att deras argument börjar tryta och de kommer med onödiga kommentarer, men jag tycker nog allt att jag får äta min mat utan sura miner från övriga bordskamrater.
Jag tycker tvärtom att det är roligt att folk överhuvudtaget engagerar sig och frågar. De flesta först av nyfikenhet, senare av irritation för att de vet att de inte skulle klara av att skilja sig från sina pizzor och godispåsar, men till slut gör de flesta jag pratat med, ett försök. Det gäller att hålla god ton och inte bli en aggressiv bullsaknare.
Att LCHF ses som en sekt kan jag förstå. Många tar kosten på alldeles för stort allvar och det blir liksom lite elitistiskt tänkande och en tävling i hur duktig man är på att undvika kolhydrater. Så länge man inte har diabetes så tycker jag att man gott kan äta en pizza nån gång om man känner för det, eller ta en glass eller fem i solen. Det viktiga är ju att man känner till vad som är bra och vad som är dåligt och att man inte faller för det dåliga alltför ofta.
Folk ser allt som svart på vitt. Frossa eller försaka. Och frosseriet är tyvärr en populär synd. Om alla ska byta till LCHF så får man vänja folk successivt vid denna kost. Alla är inte eld och lågor över ett kostbyte, utan behöver tid att ens vänja sig vid tanken, vilket många LCHF-are inte ger. Det är framläggning av fakta och med pekpinnen säga att du har fel - jag har rätt. Även om det så är, så kommer knappast den stora massan att lyssna på folk som är självutnämnda experter.
Jag berättar för folk vad LCHF är, vilka hälsovinster som finns och hur kosten hjälpt mig. De som tvångsmässigt vill fortsätta med stort kolhydratintag får göra det tills han/hon inser sitt misstag. De som vill prova får gärna göra det. Jag dömer ingen. Om någon har frågor så svarar jag och folk som har hälsoproblem tipsar jag om att testa detta, men poängterar att alla steg i rätt riktning är positivt. Man måste inte byta kost över en natt. Bara att dra ner på tillbehören till maten är ju ett stort steg.
Rom byggdes inte på en dag. Det har tagit nästan 100 år för tallriksmodellen att etablera sig och det kan nog ta 100 år för att få bort den igen.
Kerstin - Oj, det var en lång kommentar! Eftersom du berättat att du inte riktigt orkar läsa mina LCHF-texter kan jag berätta att ovanstående text handlar om hur MEDIA behandlar ämnet LCHF. Folk i min vardag har aldrig nämnt sekter eller aggressivitet.
Jag har inga människor i min närhet som äter enligt LCHF och kan därför inte påstå att de skulle vara elitistiska. Däremot ser man ju lätt att det är ett känsligt ämne för alla som haft ätstörningar eller problem med vikten, vilken metod man än använder. Men jag tycker det är förkastligt att kalla det fanatism! Var och en känner sig själv bäst och vet man med sig att man inte klarar ett enda avsteg ska man inte tvinga sig till det för att vara andra till lags. Låt folk slippa äta pizza eller glass för att andra ska tycka de är normala! Ingen begär ju att vegetarianer ska käka kött för sakens skull.
När man i tidningarna skriver om LCHF som en sekt tror jag inte alls det handlar om pizzor och glassar utan om något helt annat.
För min del är det helt ok om folk väljer att inte äta LCHF. Var och en måste utgå ifrån sig själv, sin kropp, hälsa och sina behov. Det kan ta lång tid att upptäcka hur man ska bära sig åt för att må bra och jag har ännu inte förkunnat någon dom för egen del, det är ännu för tidigt att dra några slutsatser.
Hej Suvi! Jag får tacka Kostdoktorn (som jag läser varje dag) för att jag hittade till din blogg. Du skriver på ett bra sätt och jag håller med dig i det du säger om LCHF.
Sen, angående fanatism - ja, vafan, klart man blir arg när man inser att man blivit lurad hela sitt liv att fett är farligt, och sen inser att fett är (likvärdigt med protein) det som är absolut livsviktigt för människokroppen och för optimal hälsa. Och sen handlar det inte om att “vräka i sig fett”, som en del tror, utan att äta tills man är mätt. Man vill ju må bra och behålla hälsan. Tack och lov har jag alltid varit frisk och smal, men jag skulle vara skogstokig om jag blivit fet och sjuk av den kost Livsmedelsverket rekommenderar!
Mediabilden är kanske inte så fin, men jag tror att folk till slut kommer att lita mer på det de ser i verkligheten. De flesta känner någon som känner någon som har fått hälsovinster av LCHF nu. Och jag tycker att det är konstigt att folk inte är argare när de har blivit lurade till massor av års onödig plåga. De flesta är bara glada över att må bättre och nyfikna på hur man kan må ännu bättre. Man blir helt enkelt lugn och godmodig av fett. Som jag.
Katja - Hej och välkommen hit!
Jag håller helt med dej, de som verkligen är arga har all rätt att vara det! Det har inget att göra med vad man äter eller inte äter att göra, alla som blivit felbehandlade har rätt att känna indignation och raseri! Det är konstigt att man “får” vara arg på sjukvårdsupplysningen som inte skickar ambulans när det behövs, men är man arg för att man ordinerats mat man blivit sjuk av ska man hålla god min. Skönt att du fått vara frisk! Jag hoppas att jag också ska bli det!
Åsna - Är det verkligen så etablerat så “alla” känner en LCHF:are? Jag tycker folk verkar förvånansvärt oupplysta i mina kretsar. Ibland undrar jag om de ens läser tidningen.
Såg GP:s nätundersökning att 33% sagt sig äta enligt LCHF… jag misstänker att siffran är aaaaningen missvisande! 
Kan ha varit några överentusiastiska sektmedlemmar som tryckt på knappen lite för många gånger. 
Ja du, det är inte lätt att vara modern häxa!
Men jag förstår att det är frusterande när folk inte lyssnar och förstår utan att de redan har bestämt sig.
Sedan kan jag ju störa mig på att LCHF verkar skylla alla världens problem på kolhydrater… närå, inte riktigt så, men det känns lite som att lika lite som “alla andra” inte kan acceptera att fett + protein ger en kost som många fungerar utmärkt på så verkar inte så kan inte ni erkänna att man också kan äta och må bra på en kost innehållande kolhydrater. Jag kan i och för sig förstå om man får den attityden om man själv måste slåss med näbbar och klor för att försvara sitt sätt att äta. Jag har iofs inte uppfattat dig så Suvi och jag kanske har fel men det är den känslan jag får.
I alla fall, varför måste folk bry sig så mycket och bråka? Alla kan väl för fan få äta som de vill. tror man inte på LCHF så är det ju bara att fortsätta äta som man gör och strunta i att andra äter annorlunda.
Jag har definitivt lärt mig en massa och ändrat lite av min uppfattning av att läsa din blogg. Alltid något, inte sant?
Sanna - LCHF växer just nu väldigt snabbt och det är nog en massa människor som hakar på trenden nu, många av dem har i princip bara uppfattat det som ännu ett sätt att gå ner i vikt. Eftersom principerna är så annorlunda går nog många igenom en stor omställning, man måste omvärdera sina tidigare kunskaper och när det går upp ett ljus att kolhydrater inte behövs är det nog en lika stor grej som att göra diamanter av kol. Det är en viss skillnad på ett påstående som att man klarar sig och mår bra utan en massa kolhydrater och att det skulle vara direkt skadligt. Men å andra sidan är det just det för vissa individer! De blir direkt sjuka av stärkelserik eller söt kost.
Jag tror inte någon frivilligt uteslutit alla kolhydrater, det blir fasligt enformigt. Men det är också sant att många faktiskt klarar sig och mår bra hela livet trots att de äter huvudsakligen kolhydrater! Jag har jättesvårt för att förstå hur det hänger ihop, men kroppen är anpassningsbar och vissa individer tål en massa som andra inte tål.
I vilket fall tänker jag inte attackera nåt annat sätt att äta bara för att jag käkar såhär nu och tycker att man ska ha en öppen och tillåtande attityd. Det är så onödigt att sätta sig till doms över andras val i livet, tycker jag.
Jag tycker du har varit väldigt tålmodig som stått ut med alla inlägg om LCHF i min blogg och dessutom lyckats tvinga dej att kommentera ibland! Duktigt!
Trist att folk är på dig. Tyvärr sitter nog som du skrev den gamla kostcirkeln fast i hjärnan på många, samt livsmedelverkets sk. rekommendationer.
Kul att du gillade min blogg!
kram Milla.
Förresten, hur länkade du från kostdoktorn? och vart kan man hitta fler länkar där? hittade några, men det var från de ’största’ bloggarna och de besöker jag ju redan
Milla - Än är det inte så illa, jag förväntar mej värre saker!
Jag hade sån tur att Kostdoktorn valde att länka till mej, jag gjorde just ingenting! Jag brukar försöka länka till bra lchf-bloggar när jag snubblar över dem, men jag har inte samlat dem på ett ställe. Det borde jag kanske göra?
Aha då missade jag det
Ja jag läser inte så mycket ur media heller helt ärligt. Kostdebatter intresserar mig inte nämnvärt. Jag tror på LCHF och blir bara förargad över Livsmedelsverkets lama motstånd.
Dock står jag fast vid att det är en del elitistiskt tänkande hos en del LCHF-are. Jag känner ju en rätt stor del vid det här laget och de kan ha en ganska så otrevlig ton i debatter. Förhoppningsvis är de undantag och inga regler. Samma personer brukar även blänga anklagande på en för att man har med sig en bärry yoghurt att äta på. LCHF är skitbra, men ingen lag som alla måste följa. Det är som sagt medvetenheten jag tycker är viktigast.
Kerstin - Men blängandet, är det verkligen ett elitistiskt särdrag som utmärker LCHF:are? Menar du att de hade helt andra personligheter innan de la om kosten? För om kosten är så kraftigt personlighetsförändrande till det negativa måste man ju direkt avråda från att äta såhär.
Nej, jag tror inte det har med kosten att göra alls. Blänger man för en bäryoghurts skull blänger man nog över saker som inte har med mat att göra också.
De personer jag tänker på ändra sig i och med kosten, jo. Och självklart är det väl mycket deras person det beror på och inte att kosten ger hjärnskador, men det är väl precis som inom hund och häst. Det ska jämföras hit och dit och är man inte perfekt så får man genast höra det. Jag tror inte att dessa människor varit likadana innan de skaffade hund. Det är just det där som jag menar med att folk kan se det som “sektbeteende”. Helt plötsligt finns något som är så starkt övertygande att dessa personer ser sig bättre än andra. Fortfarande säger jag inte att alla är sådana som äter LCHF. Men jag har mött ett flertal och innan LCHF så hade de ingenting att “försvara”. Det är bra mycket oftare som LCHF-are blänger för att man äter lite kolhydrater nån gång, än vad jag får blickar av folk för att jag dricker vispgrädde. Åtminstone procentuellt sett.
Kerstin - Det är inte så att din arbetsplats är en sekt i sig?
Jag minns när jag bodde på internat med en tjej som växlade mellan att fasta och att “frossa”. När vi gick på fik nöjde sig alla andra med en godbit medan hon alltid tog minst två. Så satt hon och uttryckte sitt gillande väldigt ljudligt. Sen gick hon efter ett fasteprogram och var helt outhärdlig. Vad man än åt sa hon “fem sekunder i munnen, fem år på låren” sådär triumferande så att man skulle få dåligt samvete medan hon minsann var så sund. När fastan var slut gick hon över till svullandet igen och då fick man inte nämna ett ord om kalorier för då hade hon ju gjort sig förtjänt av sin njutning.
Visst, hon fick förstås äta precis som hon själv behagade, det jobbiga var att hon skulle ha åsikter om vad andra stoppade i munnen. Skitdrygt.
Haha ja kanske det. Fast det är även folk utanför jobbet, så där faller teorin
Haha synd att du inte kände till lchf redan då. Då hade du kunnat dricka vispgrädde så fort hon kom i närheten och så kunde hon stå där med sitt uttryck och se på hur du rasade i vikt
Jag har hört att det absolut mest effektiva om man bara vill gå ner i vikt, är att enbart leva på kokosfett. Då ska man visst rasa nåt alldeles kopiöst, men vem står ut?
Kerstin - Ja då var jag helt ovetande om LCHF! Hade jag hört talas om det då hade jag förmodligen inte gått upp så mycket som jag gjort sedan dess.
Enbart kokosfett? Tja, vet inte hur bra man skulle må utan protein, vitaminer och annat men man kan nog säkert gå ner på det. Problemet är väl att man mår illa av för mycket fett. Som att käka Lypsyl ungefär.
Nej det håller ju inte i evighet såklart, men tills man gått ner sådär lagom. Kommer inte ihåg siffrorna exakt, men någon körde denna metod och gick ner 20-30 kg i månaden?
Det är klart att det överdrivs i media, men det gäller ju allt. Mat är idag i närheten av att vara en religion verkar det. Diet hit diet dit, gör si gör så. Haft många långa diskussioner med vegetarianer/veganer tex som också resulterar i starka ord ibland. Dessa är dock lite svårare att attackera i media då deras etiska orsaker är svåra att smutskasta ;). Å andra sidan så kan man inte leva på en uteslutande vegankost utan supplementering av tex Vitamin-b12, så där finns en svag punkt. Vad jag menar är att det finns argument för och emot det mesta beroende på vem personen man talar med är.
Jag är inte en motståndare till LCHF, inte motståndare till veganer heller. Är en ganska neutral jordnära person i detta. Ät det ni trivs bäst med men klaga inte om det inte fungerar, är min åsikt.
Det jag har stött på är samma “fulkommentarer” från alla läger, LCHF-sidan är inte förskonat från skrikande människor heller.
Det är dock ett medvetet val av vissa LCHF-förespråkare att ta denna debatt i media, kan förstå varför till viss mån, men de rubriker och vinklingar som sker när en tidning vill sälja lösnummer är inte till er fördel. Det kan i vissa fall vara en ren lögn som publiceras i tidningen, och skiljer sig mycket från det personen ville ha sagt egentligen, Sensationsjournalistik kallas det.
Det överdrivs och läggs till/dras ifrån, för att skapa just debatter hemma vid middagsbordet. Felciteringarna och “fulinfon” eggar upp och sedan sitts det där vid tangentbordet och skriks. Åt båda håll.
Sunt förnuft och får sällan råda utan försvinner i gap och skrik.
Ramlade in här av en tillfällighet, ville bara säga mitt, kommer antagligen inte tillbaka. Lycka till med de ni gör, jag väntar med spänning på reultatet.
Kerstin - Det finns annars en vits med att gå ner i vikt i lagom takt, då hinner huden med att dra ihop sig. Jag har svårt att tro att kroppen skulle må så bra av att rasa i vikt alltför snabbt och dessutom låter det inte ett dugg gott. Nej, LCHF är ju njuuutmetoden!
Kesolover - Ja… tack då, fär jag väl säga, trots att du förmodligen inte ser det här. Har inte så mycket att säga i övrigt, men jag noterar att du tycker att man inte ska gnälla om något inte fungerar. Sånt tycker jag är så lustigt, för jag tycker tvärtom att det är när saker inte fungerar som det är befogat att gnälla. När allt är bra är det ju bra och då är det ju extremt trist med gnäll!
Så vet jag inte vilka du syfter på med “ni”, om det är mej och hunden, eller mej och mina sektmedlemmar, men jag väntar också med spänning på alla eventuella resultat! 